Saknar allt från elkablar som sitter där de ska, till saltlakrits, till rättssäkerhet och en tilltro till att det statliga systemet fungerar som det ska, till en varmvattendusch som inte tar slut. Att korruption inte genomsyrar de beslut som tas och att folk har något att säga till om och att bussen inte skramlar och stannar för ofta samt att trafiken funkar. Saknar förstås också vänner och nära och kära.

 

Samtidigt ska det ställas i relation till att jag trivs ganska bra här just nu (så när som på årtiondets värsta förkylning ). Jag ser mycket som jag tycker om och som är fantastiskt. Vackra landskap, kloka människor och en fantastisk känsla för ekologisk mat och mycket mycket mera därtill. Ingenting är svart eller vitt och får nog vänja mig vid att sakna en hel del samtidigt som jag trivs bra i nuet.

 

Man lär sig mycket när man befinner sig utomlands en längre tid . Man lär sig saker om sig själv som man var förberedd på, samtidigt kan man bli förvånad över sig själv och hur man hanterar olika situationer. Ser också att jag just nu lär mig saker som jag inte gjorde för två månader sen och det har bara med tidens gång att göra och att jag börjar få en djupare förståelse för kontexten.

 

Är en intressant upplevelse att vara volontär i ett annat land. Man lär sig vare sig man vill eller inte en hel massa saker och absorberar den kontext man befinner sig i på ett sätt som är svårt att göra på annat sätt. Börjar också se att Rumänskan börjar lossna, vilket förstås också är jättekul (om än långt kvar till flytande nivå)! Är glad att jag åkte - oavsett att jag också tvekat mer än andra gånger i vissa stunder!